Samarbete fortfarande kontroversiellt

september 19, 2007

För en tid sedan träffade jag en gammal skolkamrat på väg hem från jobbet. Det slog mig då att, sist jag träffade honom, formulerade han en så sympatisk syn på samhällsekonomiska system. Nu ska jag väl genast infoga att jag inte är speciellt bevandrad i idéhistoria så det behöver ju inte nödvändigtvis vara han själv som är upphovsmannen, men för mig var det en ”ögon-öppnare”. Till dess hade jag mest fått höra för och mot plan- och marknadsekonomiska system och mest insett att det hela är en fråga om mänskliga värderingar. Så som min vän formulerade det så kan ett samhälle värderas utifrån hur mycket samarbete respektive motarbete som finns inom samhällsstrukturerna. Sålunda kan man exempelvis säga att marknadsekonomins tendens till att skapa konkurrens är dess svaghet. Det är ett resursslöseri att motarbeta varandra på det viset. Samtidigt kan man i planekonomin se att korruption är en typ av motarbete där en person inte ser till samhällets bästa utan sätter sin egen privata ekonomi först.

Jag ser klara paralleller till hur olika utvecklingsmetoder kan bedömas. Det har blivit mycket populärt att prata om projekt som agila (lättrörliga) kontra traditionella a’la vattenfall. Kanske är det ännu mer intressant att bedöma dem efter hur mycket samarbete respektive motarbete de stipulerar?

Inom lättrörliga metoder ligger stor fokus på att kommunicera väl och på ett begripligt vis (informell verbal kommunikation, enhetliga språk där kundens egna termer används och koncisa dokument där de behövs), traditionella metoder har en artefakttyngd värdering där, lite hårddraget, inget finns som inte är dokumenterat i ett godkänt dokument. Här har vi verbal kommunikation mot dokumentation. Den verbala kommunikationen förutsätter samarbete – ni måste finnas på samma plats vid samma tidpunkt. Dokumentationen låter det vara öppet. Visserligen finns det inget som hindrar att du skriver ett dokument till någon som står bredvid dig eller att ni t.o.m. skriver det tillsammans, men det är ofta mer frestande att skriva sina dokument ensam och skicka dokument över e-mail och låta den andra parten få läsa dokumentet ”i lugn och ro”.

I traditionella projekt har man en tydlig rollfördelning där man har distinkt olika ansvar. Det finns, projektledare, beställare, utvecklare, arkitekter, testare och ibland även varianter på ovanstående med prefix såsom ”senior” eller ”junior”.

Man hamnar då i situationer där vissa uppenbara brister i organisationen kan vara ”någon annans problem”. Istället för att inse att alla problem som organisationen har är hela organisationens problem.

En av de mest kritiserade vanorna inom lättrörliga utvecklingsmetoder är vanan av att jobba i par om två. Logiken bakom det är att det aldrig finns bara en som kan någonting och att mindre erfarna utvecklare för lära sig en massa praktiska knep av mer erfarna utvecklare. Mot det står givetvis den fördyrande omständigheten att ha två personer som utför samma arbete – till synes utan någon hastighetsökning. Den kritiken är dock inte helt berättigad eftersom kvaliteten på det producerade blir högre och det, annars obligatoriska, efterarbetet med buggrättning begränsas; samtidigt som man har investerat i en försäkring som ger dig möjligheten att, med kort varsel, förlora en projektmedarbetare utan att projektets hastighet rubbas nämnvärt.

Jag har ofta konfronterats med personer som, när de stirrat nederlaget i vitögat, gjort allt för att skjuta över problemet till ett annat bord utan att ha försökt rätta till skadan. Nyligen var det en som försökte skjuta över en hög smuts på mig. Jag frågade honom vad han förväntade sig skulle hända nu när han tog avstånd från problemet i förvissningen om att han inte skulle få skit för det. Svaret var fascinerade frankt: – Ja, alltså, jag förstår att du inte har möjlighet att fixa de här problemen, men jag vill ju ha ryggen fri, så att säga…

Då frågade jag honom om han trodde att någon konstellation på företaget tillsammans var kapabla att lösa problemen och, jo det trodde han nog. Jaha, men då är det väl bättre att vi försöker samla den skaran för att se om vi kan komma tillrätta med det hela. Jag påpekade också att det här med att skylla ifrån sig kan han väl vänta med till dess slaget är förlorat, jag menar mitt under ett projekt är det ju mest en form av sabotage. Hans minspel ändrades något och han verkade nästan roat försöka förstå vad jag höll på med.

Jag försökte samarbeta. Kontroversiellt, måhända, men vansinnigt effektivt. Tyvärr kan jag inte säga att problemen är lösta än, men nu jobbar man i alla fall kreativt på att lösa dem.

Istället för att fundera över vad som är lättrörligt eller inte så kan man ta avstamp i att arbetsmetoder ska främja samarbete. Det kollektiva engagemanget och den kollektiva ansvarskänslan leder till ett produktivt arbetsklimat.

Annonser

8 svar to “Samarbete fortfarande kontroversiellt”

  1. Rasmus said

    Alltid lika läsvärt! Keep it up! 🙂

  2. Tack Rasmus! Kul med alerta läsare också! 🙂

  3. Jocke Holm said

    Hej Måns!

    Väldigt intressant perspektiv, känns nytt för mig.

    Vore spännande att se fler vanor analyserade utifrån ett samarbetsperspektiv. Det vore också kul att hör din syn på varför samarbete är något bra – och eventuellt situationer där det inte är det optimala för helheten.

  4. Fredrik I said

    Tillbaka i bloggosfären. Trevligt och läsvärt, såklart!

    Du är väl bl a inne på fenomenet redundans. Jag såg en gång nyttan därav beskriven matematiskt:

    * En kompetent tjänsteman beslutar ensam i en fråga. Tjänstemannen gör rätt i hela 98 % av fallen. Felfrekvensen blir 2 %.

    * En inkompetent tjänsteman beslutar i en fråga, och ger två lika inkompetenta kollegor möjlighet att korrigera misstag. Respektive tjänsteman gör rätt i blott 80 % av fallen. Felfrekvensen blir 0,8 %.

    Sedan kan jag inte skriva under på den där formuleringen om marknadsekonomi (klart att jag måste invända här). Konkurrens innebär inte med automatik – vare sig i teori eller praktik – att resurser slösas bort till att motarbeta varandra. Jag gissar att en spelteoretisk analys skulle göra procssen kort med den beskrivingen.

  5. Bra och klargörande exempel på hur man kan höja kvaliteten på beslut i en organisation!

    Vad gäller konsekvenserna av konkurrens så har ju helt rätt i att det är en alltför endimensionell beskrivning för att inte kunna bestridas. Men om jag kompletterar med att man riskerar få kartellbildning (som exempelvis prissättning på olja), monopol (som microsoft på vissa områden) så tycker jag att man svårligen kan påstå att den fria ekonomin är fri från slöseri i form av motarbete, i de nya exemplen motarbetar man konsumenterna.

  6. Fredrik I said

    Fast… nu beskriver ju du konsekvenserna av bristande konkurrens.

  7. Vilket också är en av konsekvenserna av en fri marknad. Alltså – konkurrens, så som man oftast tänker sig den, leder till motarbete i form av att organsiationer tävlar mot varandra istället för att samarbeta. En annan variant är de avarter där en fri marknad möts av kartellbildning och monopol där samarbetet inom företaget eller mellan organisationerna i kartellen är gott men man, för att citera socker-conny, håller ihop mot kunderna.

  8. Fredrik I said

    Fast att konkurrera är inte detsamma som att motarbeta varandra.

    Att motarbeta varandra kan bli effektivt endast om det finns ett begränsat antal aktörer. Om Björn Borg spelar mot Nastase så ligger det i Borgs intresse att motarbeta Nastase för att kamma hem bucklan, visst.

    Men om det finns fler aktörer (jag kallar det konkurrens), låt säga en final på 100 m, tar den som aktivt motarbetar andra en stor risk. Om Johnson försöker fälla Lewis löper han risken att ramla själv eller diskas, och någon annan kan ta hem guldmedaljen. Med så många deltagare är det utan minsta tvekan bäst att koncentrera sig på sin egen effektivitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: